Torsby 2019

Av Eyvind Lyche, IK Stern

Sommaren har övergått till höst och gråväder dominerar vardagen. Samtidigt sätter tankarna om
skidåkning igång på allvar. Efter många rundor i skidanläggningen Skidome i Göteborg infaller dagen då jag skall vara med på ett teknikläger till Torsby och skidtunneln.

Klockan ringer tidigt på morgonen den 9 november. På med kläderna, fram med packning, skidor och matpaket och iväg till vår samling utanför Elgiganten på Backaplan. När jag kommer fram är bussen redan på plats, klar att ta emot alla förväntansfulla skidåkare för ett 2-dagars träningsläger. Det här känns spännande! Det är första gången jag skall åka skidor i Torsbytunneln. Jag har hört olika versioner om hur det är att åka där, jämförelser med Skidome och hur man skall valla o.s.v. Jag känner mig ärligt talat lite vilsen.

Ombord på bussen som körs av en kille som heter Christer, finner jag en bekväm plats i främre delen och slår mig ned. På utsatt tid rullar bussen norrut. Cristian med flerårig Torsbyerfarenhet presenterar sig som bussvärd. Han går igenom hela planeringen och vad vi skall tänka på. Två-dagarslägret är mycket effektivt upplagt. Varje minut är tillvaratagen. Efter några mil gör sig hungern påmind och det är hög tid att ta fram frukostmackorna. Riktigt gott med lite mat i magen. Ledarnapresenteras och träningsgrupperna fastställs.

Uppresan sker utan paus och efter visning av Skidförbundets instruktionsfilm om längdåkning har vi inte långt kvar innan vi är framme. På utsatt tid, klockan 11 parkerar bussen utanför huvudbyggnaden. Torsby välkomnar oss snö och ett härligt vinterlandskap. Vi lastar ur bussen och beger oss entrén till tunneln. Här är det liv och rörelse. Flera klubbar är på plats, både från Norge och Sverige. Receptionen lämnar ut våra spårkort och jag går till omklädningsrummet för att byta till pjäxor. Jag kompletterar med skidhandskar och Sternmössan. Nu är jag klar för att ta mig an skidtunneln.

Lördagens program består av ett instruktionspass, lunch, fri åkning, middag och därefter frågesport eller quiz som man säger nu för tiden. Vi delades in i tre olika grupper, med drygt ett tiotal deltagare i vare grupp. Jag ingick i mellangruppen som leddes av Helena och Ingemo.

En kort uppvärmning hann jag med innan träningsgrupperna skulle samlas. Jag var spänd på hur jag lyckats med vallningen. Glider ut i spåret och provar. Yes, tänker jag, det här känns jättebra, vad kul! Spåren är riktigt bra och jag har fint glid och fäste. Det kan sägas direkt, Torsbytunneln överträffade mina förväntningar med råge. Skidome i all ära, det är fantastiskt att det finns en anläggning för skidåkning året runt i Göteborg, men Torsby är i en annan division. Förutsättningarna är förvisso helt olika, men både snökvalitet och spårdragning i Torsby ger en mycket mera realistisk åkning. Väl värt ett besök.

Teknikträningen kom igång och våra instruktörer redogjorde utförligt om de olika växlarna. Hälften av dem skulle vi träna på under lördagen och de resterande under söndagen. Gruppen jobbade seriöst och vi lärde oss mycket. Att skidåkning innebär en hel del att tänka på är en underdrift vill jag påstå, det är jättemycket man skall hålla koll på. Hur som helst är jag mycket tacksam för den energi och det engagemang Sternledarna och instruktörerna visar. Att ett teknikläger med klubben är både nyttigt och givande råder det inga tvivel om!

Med avklarat teknikpass smakade det bra med lunch på Valbergsängen, cirka fem minuters promenad från skidanläggningen. I restaurangen serverades en vällagad buffé bestående av sallad, två olika huvudrätter och dryck. Efter incheckning och en kort vila gav vi oss ut i spåret igen. Med Helenas och Ingemos tips och instruktioner klingande i öronen kämpade jag på under eftermiddagen för att ta tillvara tiden på bästa sätt. Min rumskompis Dan och jag körde också flera varv utan stavar, allt för att förbättra tyngdöverföring och balans.

Efter avslutad skidåkning och dusch begav vi oss åter till Valbergsängen. Nu stod middag på programmet. Middagsbuffén var riklig med mycket gott att välja på. Perfekt för hungriga skidåkare! Måltiden avslutades med chokladpudding och vispgrädde. Mums!

Efter maten var jag mätt och belåten. Samtidigt kände jag tröttheten komma smygande. Kanske inte så underligt efter många timmar på skidor. Kvällen fortsatte med Cecilias quiz. Hon hade klurat ut ett antal frågor som fick många av oss att rynka pannan. De som kunde sin Sternhistoria hade ett försprång. Efter en del rättande och klargörande kunde kvällens segrare utses. Det vinnande laget kunde stoltsera med stora guldmedaljer av choklad.

Som kvällens sista punkt delade våra ledare Ingemo och Magnus ut några träningstips för bl.a. bättre bålstyrka. Tips som är effektiva utan att kräva varken gym eller träningsmaskiner, och som vanligt gäller, den bästa träningen är den som blir av.

Söndag morgon inleddes med att packa och städa rummet, äta frukost och bära ned icke skidrelaterat bagage till bussen. Nu väntade lägrets två sista träningspass. Det första på förmiddagen med instruktion, därefter lunch och sedan eftermiddagspasset.

Under förmiddagspasset gick vi igenom de återstående växlarna. Gruppen jobbade målinriktat och jag kan summera att vi fått instruktion i saxning, diagonalåkning, stakning med frånskjut, stakning och fartställning. Lägret var roligt, mycket lärorikt och gav oss alla nya kunskaper och färdigheter. Ett stort tack till Helena och Ingemo för deras fantastiskt fina insats!

Lunchen smakade gott och kröntes med mjukglass och kaffe. Efter att sista passet avklarats blev det dags att tänka på hemresan. En varm dusch blev som balsam för en riktigt trött kropp. Jag kände mig helt slutkörd men samtidigt jättenöjd. Ett sådant bra läger! Tack Stern, alla deltagare, ledare och instruktörer. Det här vill jag verkligen göra om!